Om du någonsin ställs inför en kärnvapenattack bör din första prioritet vara att söka skydd. Det innebär att hitta en plats där du kan ta skydd och skydda dig från explosionen och strålningen. Det bästa stället att söka skydd är ett underjordiskt område, till exempel en källare eller tunnel.
Om du står i det omedelbara närområdet vid en atombombs detonation är det osannolikt att du överlever om du är inom en radie av kilometer och till och med mil. Men du kan öka dina chanser av överlevnad genom att gediget skydd.
Om du inte har tillgång till ett underjordiskt område, försök att hitta en robust byggnad och komma så nära mitten av den som möjligt.
När du har hittat skydd är din nästa prioritet att stanna där tills det är säkert att lämna. Kärnkraftsprängningen kommer att orsaka mycket skada, så det är viktigt att undvika att bli träffad av skräp eller att utsättas för strålning. Du bör också hålla dig borta från fönster, eftersom de kan krossas och orsaka skador.
I händelse av ett kärnvapenkrig är det absolut nödvändigt att du har ett nedfallsskydd. Ett kärnvapenskydd skyddar dig från strålning och nedfall som annars skulle döda dig. I den här guiden kommer vi att lära dig hur du gör ditt eget kärnskydd med material som är lättillgängligt. Vi kommer också att diskutera några av de bästa platserna för ditt skydd och hur man förbereder sig för en kärnvapenattack.
Det första steget i att göra ett kärnvapenskydd är att samla ihop det material du behöver. För väggarna och taket på ditt skydd behöver du tjock betong eller tegel. Du kommer också att behöva massor av sandsäckar eller annat robust material för att skapa ett nedfallsskydd. Dessutom behöver du ett sätt att stänga av ingången till ditt skydd. Detta kan göras med en tung dörr, plåt eller annat robust material.
När du har samlat ihop allt material är det dags att börja bygga ditt kärnvapenskydd. Det första steget är att skapa grunden för ditt skydd. Detta kan göras genom att gräva ett hål i marken och lägga betongen eller tegelstenarna på plats. När grunden är satt kan du börja bygga väggarna och taket på ditt skydd. Se till att väggarna och taket är tillräckligt robusta för att motstå en kärnvapenattack.
Hur man överlever en atombomb
Om du blir fångad utanför under en kärnvapenattack, försök hitta något att täcka dig med. Det kan vara allt från ett klädesplagg till en dörr eller möbel. När du har hittat något att täcka dig med, gå ner på marken och håll dig så lågt som möjligt.
Nu när vi har täckt grunderna, låt oss gå vidare till några mer avancerade ämnen. En av de största farorna med kärnvapenkrigföring är strålningsförgiftning. Detta inträffar när du utsätts för strålning från en kärnvapenbomb eller explosion. Symtom på strålförgiftning kan vara illamående, kräkningar, diarré, håravfall och brännskador på huden.
Vad händer om du utsätts för strålning?
Om du utsätts för strålning är det viktigt att bli av med förorenade kläder och tvätta din kropp så snart som möjligt. Du bör också undvika att äta eller dricka något som kan vara förorenat.
Om du inte kan undvika exponering för strålning, försök att hålla dig inomhus så mycket som möjligt och begränsa din tid utomhus. Det är helt avgörande att ha tillgång till rent dricksvatten, det är därför varje hushåll bör ha en strålningsborttagningsfiltersats för att filtrera sitt vatten.
Hur långt under jorden skulle du behöva vara för att överleva en atombomb?
Packad jord isolerar mot strålning och sprängvågor, men gå inte djupare än 3 meter; om dina utgångar (gör två) blir blockerade i sprängningen, kan du behöva gräva ut dig själv. Ju längre under jorden du är, desto bättre. Om du befinner dig inom några kilometer från sprängplatsen kommer du sannolikt att dö av den första explosionen.
Om du är inom några mil från sprängplatsen och överlever kommer du sannolikt att dö av strålförgiftning. För att säkerställa att du överlever en kärnvapensprängning måste du vara så långt bort från sprängplatsen som möjligt och ha ett skydd. Ett skyddsrum som faller ut kommer att skydda dig från strålningen som släpps ut efter en kärnvapenexplosion.
Hur länge måste du stanna i ett nedfallsskydd?
Hur lång tid du måste vistas i ett skyddsrum efter en kärnvapenexplosion beror på avståndet från sprängplatsen. Om du är nära explosionen måste du vistas i skyddsrummet i minst 72 timmar.
Om du är längre bort från sprängplatsen måste du stanna i skyddet i minst 48 timmar. Om du är skyddad kortare än så riskerar du strålförgiftning. Kom ihåg att hålla din familj säker och stanna i skyddet tills det är säkert att komma ut!
Skydd på plats
Oavsett om du är hemma, på jobbet eller någon annanstans du besöker regelbundet kan det finnas situationer då det är bäst att stanna där du är och undvika all osäkerhet utanför. Här är några indikatorer och steg att ta om situationen uppstår:
Använd sunt förnuft och tillgänglig information för att bedöma situationen och avgöra om det finns en omedelbar fara.
Om du ser stora mängder skräp i luften, eller om lokala myndigheter säger att luften är hårt förorenad, kanske du vill vidta den här typen av åtgärder.
Här är några tips för skydd på plats:
- Lokala myndigheter kanske inte omedelbart kan ge information om vad som händer och vad du bör göra.
- Titta på TV och lyssna på radio eller kolla ofta på Internet för officiella nyheter och instruktioner när de blir tillgängliga.
- Ta med din familj och husdjur inomhus.
- Lås dörrar, stäng fönster, luftventiler och spisspjäll.
- Stäng av fläktar, luftkonditionering och värmesystem för varmluft.
- Ta din nödförsörjningssats eller säkerhetsväska om du inte har anledning att tro att den har blivit kontaminerad.
- Gå in i ett inre rum med få fönster om möjligt
- Täta alla fönster, dörrar och luftventiler med tjock plastduk och tejp. Överväg att mäta och skära plåten i förväg för att spara tid.
- Skär plastduken flera centimeter bredare än öppningarna och märk varje ark.
- Tejpa plast i hörnen först och tejpa sedan ner alla kanter.
- Var beredd att improvisera och använda det du har till hands för att täta luckor så att du skapar en barriär mellan dig själv och eventuell kontaminering
- Att ”täta ett rum” anses vara en tillfällig skyddsåtgärd för att skapa en barriär mellan dig och potentiellt förorenad luft utanför.
Denna typ av skydd på plats kräver förplanering, genom att köpa plastduk och tejp som du skulle ha i din nödförsörjningssats.
Miljökatastrof
Radioaktivitet och nedfall skulle få allvarliga miljö- och hälsoeffekter. Beroende på storleken på en kärnvapenkonflikt kan sprängningarna till och med påverka klimatet.
På en plats som Ukraina, som producerar 10 % av världens vete, kan nedfall landa på åkermarker. Om nedfallet tas upp av matförsörjningen kan det orsaka problem på längre sikt, som cancer. Radioaktivt jod, i synnerhet, kan vara ett problem.
Kor koncentrerar jodet i mjölken, och barn koncentrerar jodet i mjölken till sköldkörteln, vilket leder till sköldkörtelcancer.
Varför skapar kärnvapen svampmoln?
Den aska och sot som injicerades i atmosfären under ett kärnvapenkrig skulle kunna ha en allvarlig kylande effekt på klimatet om tillräckligt många bomber släpps. Även om en eller två kärnvapenexplosioner inte skulle ha globala effekter, skulle detonationen av bara 100 vapen lika stor som den som släpptes på Hiroshima 1945 sänka de globala temperaturerna till under den lilla istiden som inträffade från ungefär 1300 till 1850, enligt en analys från 2012 publicerad i The Bulletin of the Atomic Scientists.
Effekten idag skulle bli en vild och plötslig klimatsvängning: Temperaturerna under den lilla istiden sjönk med så mycket som 2 grader Celsius, ett större fall än ökningen av uppvärmningen sedan början av den industriella revolutionen ungefär 2 grader Celsius. En sådan plötslig kyla idag kan påverka jordbruket och livsmedelsförsörjningen. Den lilla istiden orsakade missväxt och svält i en tid då jordens befolkning var mindre än en sjundedel av vad den är idag.
För att maximera dina chanser att överleva en kärnvapenattack rekommenderas att du har en nödutrustning till hands på en säker plats. (Samma kit kan också användas under andra katastrofer, såsom orkaner eller långvariga strömavbrott.)
