Strålning – förlust av värme till omgivningen på grund av temperaturgradienten (detta inträffar bara så länge omgivningstemperaturen är under 37 C. Faktorer som är viktiga vid strålningsvärmeförlust är ytarean och temperaturgradienten.
Ledning – genom direktkontakt mellan föremål, molekylär överföring av värmeenergi
Vatten leder bort värme från kroppen 25 gånger snabbare än luft eftersom det har en större densitet (därför en större värmekapacitet). Håll dig torr = håll dig vid liv!
Stål leder bort värme snabbare än vatten.
Exempel: Generellt står ledande värmeförluster för endast cirka 2 % av den totala förlusten. Men med våta kläder ökar förlusten 5x.
Konvektion är en ledningsprocess där ett av föremålen är i rörelse. Molekyler mot ytan värms upp, flyttas bort och ersätts av nya molekyler som också värms upp. Hastigheten för konvektiv värmeförlust beror på densiteten hos det rörliga ämnet (vattenkonvektion sker snabbare än luftkonvektion) och hastigheten hos det rörliga ämnet.
- Vindkylning – är ett exempel på effekterna av luftkonvektion, vindkylningstabellen ger en avläsning av mängden värme som går förlorad till omgivningen i förhållande till en stillastående lufttemperatur.
- Avdunstning – värmeförlust från omvandling av vatten från en vätska till en gas
- Svett – avdunstning av vatten för att avlägsna överskottsvärme
- Svettning – kroppsrespons för att ta bort överskottsvärme
- Andning – luft värms upp när den kommer in i lungorna och andas ut med en extremt hög fukthalt
Det är viktigt att inse det starka sambandet mellan vätskenivåer, vätskeförlust och värmeförlust. Eftersom kroppsfukt går förlorad genom de olika avdunstningsprocessen minskar den totala cirkulationsvolymen vilket kan leda till uttorkning. Denna minskning av vätskenivån gör kroppen mer mottaglig för hypotermi och andra köldskador.
Svar på nedkylning
- Kall utmaning – (negativa faktorer)
- Temperatur
- Blöt (regn, svett, vatten)
- Vind (blåser, rör sig, t.ex. cykling)
- Totalt = Kall utmaning
- Värmeretention – (positiva faktorer)
- Isolering (skiktning/typ)
- Fett (som isolering)
- Skal/kärna (shunt blod till kärna) skal fungerar som en termisk barriär
- Totalt = värmeretention
- Värmeproduktion – (positiva faktorer)
Träning, frossa Begränsad av:
- Kondition
- Bränsleförråd (glykogen)
- Vätskestatus (effektiv träning)
- Matintag (tändning, pinnar, stockar)
- Totalt = Värmeproduktion
Om värmeretention plus värmeproduktion är mindre än kylan kommer detta att resultera i hypotermi.
Din kroppstemperatur
Värme både krävs och produceras på cellnivå. Miljön verkar antingen som en upphettande eller en kylande kraft på kroppen. Kroppen måste kunna generera värme, behålla värme och avge värme beroende på kroppsaktivitet och omgivande yttre temperatur.
Kroppstemperaturen är ett mått på ämnesomsättningen – den allmänna nivån av kemisk aktivitet i kroppen.
Hypotalamus är hjärnans huvudcentrum för att reglera kroppstemperaturen. Det är känsligt för blodtemperaturförändringar på så lite som 0,5 grader Celsius och reagerar även på nervimpulser från nervändar i huden.
Den optimala temperaturen för att kemiska reaktioner ska ske i kroppen är 37 grader C. Över 40,5 C blir många kroppsenzymer denaturerade och kemiska reaktioner kan inte äga rum som leder till döden. Kemiska reaktioner under 37 C saktar ner med olika komplikationer som kan leda till döden.
Kärna = kroppens inre organ, särskilt hjärtat, lungorna och hjärnan. Periferi = bihang, hud och muskelvävnad.
Kärntemperatur är den temperatur som är avgörande för kroppens totala ämnesomsättning. Temperaturen i periferin är inte kritisk.
Hur din kropp reglerar kärntemperaturen
Vasodilatation – ökar ytans blodflöde, ökar värmeförlusten (när omgivningstemperaturen är lägre än kroppstemperaturen).
Maximal vasodilatation kan öka det kutana blodflödet till 3000 ml/minut (genomsnittligt flöde är 300-500 ml/minut).
Vasokonstriktion – minskar blodflödet till periferin, minskar värmeförlusten. Maximal vasokonstriktion kan minska det kutana blodflödet till 30 ml/minut.
Svettning – kyler kroppen genom evaporativ kylning
Rysning – genererar värme genom ökning av kemiska reaktioner som krävs för muskelaktivitet. Synlig rysning kan maximalt öka ytvärmeproduktionen med 500 %. Detta är dock begränsat till några timmar på grund av utarmning av muskelglukos och uppkomsten av trötthet
Ökande/minskande aktivitet kommer att orsaka motsvarande ökningar i värmeproduktionen och minskningar i värmeproduktionen.
Beteendereaktioner – att ta på eller ta av lager av kläder kommer att resultera i värmereglering
Hypotermi
Hypotermi – en minskning av kroppstemperaturen till en nivå där normala muskulära och cerebrala funktioner försämras. – Medicin för bergsklättring
Tillstånd som leder till hypotermi
- Kalla temperaturer
- Felaktiga kläder och utrustning
- Våthet
- Trötthet, utmattning
- Uttorkning
- Dåligt matintag
- Ingen kunskap om hypotermi
- Alkoholintag – orsakar vasodilatation vilket leder till ökad värmeförlust
Vad är ”hypotermi” temperaturer?
- Under fryspunkten
- 4 grader C – Ex. Vind och regn
- 15 grader C – Ex. Orkaner
Alla temperaturer lägre än 37 grader C kan kopplas till hypotermi (ex. hypotermi hos äldre i kalla hus) eller perifera cirkulationsproblem som skyttegravsfot och köldskador
Tecken och symtom på hypotermi
Se upp för snubblar, mumlar, fumlar och muttrar som visar förändringar i motorisk koordination och medvetandenivåer
- Mild hypotermi – kärntemperatur 37 – 35,5 grader C
- Ryser och huttrar – inte under frivillig kontroll
- Kan inte utföra komplexa motoriska funktioner (isklättring eller skidåkning) kan fortfarande gå och prata
- Vasokonstriktion till periferin
- Måttlig hypotermi – kärntemperatur 34-35,5 grader C
- Förtumlat medvetande
- Förlust av finmotorisk koordination – särskilt i händerna – kan inte dra ihop en parkas på grund av begränsat perifert blodflöde
- Sluddrigt tal
- Våldsamma rysningar
- Irrationellt beteende – Paradoxal avklädning – personen börjar ta av sig kläderna, omedveten om att han/hon fryser (’I don’t care attityd’ – tillplattad affekt)
- Allvarlig hypotermi – kärntemperatur 30-33 grader C och lägre (direkt livshotande)
- Rysningar uppstår i vågor, våldsamma sedan paus, pauser blir längre tills huttrandet slutligen upphör – eftersom värmeeffekten från förbränning av glykogen i musklerna inte är tillräcklig för att motverka den ständigt sjunkande kärntemperaturen, stängs kroppen av vid frossa för att spara på glukos
- Personen faller till marken, kan inte gå, kryper ihop sig i fosterställning för att spara värme
- Muskelstelhet utvecklas – eftersom det perifera blodflödet minskar och på grund av mjölksyra och CO2-uppbyggnad i musklerna
- Huden är blek
- Pupillerna vidgas
- Pulsen minskar vid 32,2 grader C försöker kroppen gå in i viloläge, vilket stänger av allt perifert blodflöde och minskar andningsfrekvens och hjärtfrekvens.
- vid 30 grader C befinner sig kroppen i ett tillstånd av ”metabolisk islåda.” Personen ser död ut men är fortfarande vid liv.
Död av hypotermi
- Andningen blir oregelbunden och mycket ytlig
- Halvt medveten
- Hjärtarytmier utvecklas, varje plötslig chock kan utlösa Ventrikelflimmer
- Hjärtat stannar, döden
Hur man bedömer om någon är hypotermisk
Om frossa kan stoppas frivilligt = mild hypotermi
Ställ en fråga till personen som kräver högre resonemang i hjärnan (räkna baklänges från 100 gånger 9:or). Om personen är hypotermisk kommer de inte att kunna göra det. [Obs: det finns också andra tillstånd som höjdsjuka som också kan orsaka samma tillstånd.]
Om frossa inte kan stoppas frivilligt = måttlig – svår hypotermi
Om du inte kan få en radiell puls vid handleden indikerar det en kärntemperatur under 32,2 – 30 grader C.
Personen kan vara ihopkrupen i fosterställning. Försök att öppna armen upp från fosterställningen, om den slingrar sig tillbaka är personen vid liv. Döda muskler drar inte ihop bara levande muskler.
Hypotermi – Sänkningen av vår kroppstemperatur har följande effekter:
- 37 grader C – normal temperatur
- under 35,5 grader C – muskelkoordinationen försämras, frossa ökar, hjärnan dämpas
- under 33,8 grader C – våldsam frossa, förlust av förmågan att röra muskler och resonera
- under 30,5 grader C – förlora medvetandet
- under 23,8 grader C – död
Stadier av hypotermi
Mild hypotermi:
Kärntemperatur: 37,2 – 36,1 C
Tecken och symtom: Normal. Rysningar kan börja.
Kärntemperatur: 36,1 – 35 C
Tecken och symtom: Kylkänsla, gåshud. Kan inte utföra komplexa uppgifter med händerna, rysningen kan vara mild till svår, händerna domna.
Måttlig hypotermi
Kärntemperatur: 35 – 38,8 C
Tecken och symtom: Rysningar, intensiv, muskelinkoordination blir uppenbar, långsamma och ansträngda rörelser, snubblande takt, mild förvirring, kan verka alert. Använd nykterhetstest, om inte kan gå en 30 fot rak linje, är personen hypotermisk.
Kärntemperatur: 38,8 – 32,2 C
Tecken och symtom: Våldsam frossa kvarstår, svårt att tala, trögt att tänka, minnesförlust börjar visa sig, kraftiga muskelrörelser tröga, oförmögna att använda händerna, snubblar ofta, svårt att tala, tecken på depression, tillbakadragen.
Svår hypotermi
Kärntemperatur: 32,2 – 30 C
Tecken och symtom: Rysningar stannar, exponerad hud blå eller svullnad, muskelkoordination mycket dålig, oförmåga att gå, förvirring, osammanhängande/irrationellt beteende, men kan kunna bibehålla hållning och utseende av medvetenhet.
Kärntemperatur: 30 – 27,7 C
Tecken och symtom: Muskelstelhet, halvmedveten, stupor, förlust av medvetenhet om andra, sänkt puls och andningsfrekvens, eventuellt hjärtflimmer.
Kärntemperatur: 27,7 – 25,5 C
Tecken och symtom: Medvetslös, hjärtslag och andning oregelbunden, pulsen kanske inte är påtaglig.
Kärntemperatur: 25,5 – 28,8 C
Tecken och symtom: Lungödem, hjärt- och andningssvikt, död. Död kan inträffa innan denna temperatur uppnås.
Behandling av hypotermi
De grundläggande principerna för att återuppvärma ett hypotermiskt offer är att bevara värmen de har och ersätta det kroppsbränsle de bränner upp för att generera den värmen. Om en person huttrar har de förmågan att värma upp sig med en hastighet av 2 grader C per timme.
Mild – Måttlig hypotermi
Minska värmeförlusten
- Ytterligare lager av kläder
- Torra kläder
- Ökad fysisk aktivitet
- Skydd
- Tillsätt bränsle och vätskor
Det är viktigt att hålla en hypoterm person tillräckligt hydrerad och fylld med bränsle.
Mattyper
- Kolhydrater – 5 kalorier/gram – släpps snabbt ut i blodomloppet för plötslig kort värmeökning – dessa är de bästa att använda för snabbt energiintag, särskilt för milda fall av hypotermi
- Proteiner – 5 kalorier/gram – frigörs långsamt – värme som avges under en längre period
- Fetter – 9 kalorier/gram – frisätts långsamt men är bra eftersom de släpper värme under en lång period, dock krävs det mer energi för att bryta ner fetter till glukos – det krävs också mer vatten för att bryta ner fetter vilket leder till ökad vätskeförlust
Matintag
- Heta vätskor – kalorier plus värmekälla
- Socker (tändning)
- GORP – har både kolhydrater (stickor) och proteiner/fetter (stockar)
Saker att undvika
- Alkohol – en vasodilator – ökar den perifera värmeförlusten
- Koffein – ett diuretikum – orsakar vattenförlust och ökar uttorkningen
- Tobak/nikotin – en vasokonstriktor, ökar risken för köldskador
Tillsätt värme
- Eld eller annan extern värmekälla
- Kropp till kropp kontakt. Kom in i en sovande rygg, i torra kläder med en normoterm person i lätta torra kläder
- Svår hypotermi
Minska värmeförlusten
Hypotermi Wrap: Tanken är att ge ett skal av total isolering för patienten. Oavsett hur kallt det är kan patienterna fortfarande värma upp sig internt mycket mer effektivt än någon extern uppvärmning. Se till att patienten är torr och har ett polypropenlager för att minimera svettningar på huden.
Personen måste skyddas från eventuell fukt i omgivningen. Använd flera sovsäckar, yllefiltar, ullkläder, Ensolite-kuddar för att skapa minst 4 tum isolering hela vägen runt patienten, särskilt mellan patienten och marken. Inkludera en ”rymd”-filt av aluminium för att förhindra förlust av strålningsvärme, och slå in hela ensemblen i plast för att skydda mot vind och vatten. Om någon verkligen är hypotermisk, lägg honom/henne inte naken i en sovsäck med en annan person.
Tillsätt bränsle och vätskor
Varmt sockervatten – för personer med svår hypotermi har magen stängts av och smälter inte fast föda utan kan absorbera vatten och sockerarter. Ge en utspädd blandning av varmt vatten med socker var 15:e minut. Dilute Jello™ fungerar bäst eftersom det är delvis socker och delvis protein. Detta kommer att absorberas direkt i blodomloppet och tillhandahåller de nödvändiga kalorierna för att personen ska kunna värma sig själv. En låda Jello = 500 kilokalorier värmeenergi. Ge inte full styrka Jello även i flytande form, den är för koncentrerad och kommer inte att absorberas.
Köldskador
Vävnadstemperaturen i kallt väder regleras av två faktorer, den yttre temperaturen och det interna värmeflödet. Alla köldskador som beskrivs nedan är intimt förknippade med graden av perifer cirkulation. Eftersom den perifera cirkulationen minskar för att förhindra värmeförlust till kärnan är det mer sannolikt att dessa förhållanden inträffar.
Faktorer som påverkar köldskador
- Låg omgivningstemperatur
- Vindkyla – ökar fryshastigheten dramatiskt
- Fuktighet – våt hud fryser vid högre temperatur än torr
- Isolering
- Kontakt med metall eller underkylda vätskor (vit gas)
- Exponerad hud
- Vasodilatation
- Vasokonstriktion
- Tidigare köldskador
- Sammandragande plagg
- Lokalt tryck
- Trångt läge
- Kroppstyp
- Uttorkning
- Kvinnor klarar sig bättre i kyla än män (mer subkutant kroppsfett)
- Kaloriintag
- Diabetes, vissa mediciner
- Alkohol
- Koffein, nikotin
- Kyl-inducerad vasodilatation
När en hand eller fot kyls till 15 grader C uppstår maximal vasokonstriktion och minimalt blodflöde. Om kylningen fortsätter till 10 grader C avbryts vasokonstriktion av perioder av vasodilatation med ökat blod- och värmeflöde.
Denna ”jakt”-respons återkommer i 5-10 minuters cykler för att ge ett visst skydd mot kyla. Långvarig, upprepad exponering ökar detta svar och erbjuder en viss grad av acklimatisering. Ex. Eskimåer har en stark respons med korta intervaller emellan.
Patofysiologi av vävnadsfrysning
När vävnaden börjar frysa bildas iskristaller i cellerna. När intracellulära vätskor fryser kommer extracellulär vätska in i cellen och det finns en ökning av nivåerna av extracellulära salter på grund av vattenöverföringen. Celler kan brista på grund av det ökade vattnet och/eller på grund av att iskristallerna rivs sönder.
Gnugga inte vävnad; det orsakar cellavslitning från iskristallerna. När isen smälter sker ett inflöde av salter in i vävnaden som ytterligare skadar cellmembranen. Cellförstöring resulterar i vävnadsdöd och förlust av vävnad. Vävnad kan inte frysa om temperaturen är över 0 grader C.
Den måste vara under -2,2 grader C på grund av salthalten i kroppsvätskor. Distala områden på kroppen och områden med ett högt förhållande mellan yta och volym är de mest mottagliga (t.ex. öron, näsa, fingrar och tår – det här lilla rimmet bör hjälpa dig att påminna dig om vad du ska se upp med hos dig själv och andra).
Ytförfrysning innebär i allmänhet förstörelse av hudlager vilket resulterar i blåsor och mindre vävnadsförlust. Blåsor bildas från cellvätskan som frigörs när celler spricker. Djupa köldskador kan involvera muskler och ben.
Kallrespons
Känsla: Smärtsam
Känns: Normal
Färgen röd
Mild köldskada
Sensation: Kan ha känsla
Känns: Normal
Färg vit
Ytligt köldskada
Sensation: Domnad
Känns: Mjuk
Färg vit
Djup köldskada
Sensation: Domnad
Känns: Hårt
Färg vit
Förfrysning
- Frysning av översta lagren av hudvävnad
- Det är i allmänhet reversibelt
- Vit, vaxartad hud, översta lagret känns hårt, gummiaktigt men djupare vävnad är fortfarande mjuk
- Domningar
- Ses oftast på kinder, örsnibbar, fingrar och tår
Behandling
Värm upp området försiktigt, vanligtvis genom att blåsa varm luft på det eller placera området mot en varm kroppsdel (partners mage eller armhåla)
Gnugga inte området – detta kan skada den påverkade vävnaden genom att iskristaller sliter sönder cellen
Förfrysning
- Huden är vit och ”trä” känns hela vägen igenom
- Ytliga köldskador omfattar alla hudlager
- Domningar, eventuell bedövning
- Djupa köldskador kan innefatta frysning av muskler och/eller ben, det är mycket svårt att värma upp bihanget utan att det uppstår någon skada
Behandling
Ytliga förfrysningar kan återuppvärmas som frostnippor om bara ett litet område är inblandat
Om djupa köldskador, se nedan för återuppvärmningsteknik
Återuppvärmning av förfrysning
Återuppvärmning åstadkoms genom nedsänkning av den påverkade delen i ett vattenbad på 40,5 – 43,3 grader C. Inga hetare eller ytterligare skador uppstår. Detta är temperaturen som är varm för din hud. Övervaka temperaturen noggrant med en termometer. Ta av sammandragande kläder.
Placera bihanget i vattnet och fortsätt att övervaka vattentemperaturen. Denna temperatur kommer att sjunka så att ytterligare varmt vatten måste tillsättas för att bibehålla 40,5 – 43,3 grader C. Tillsätt inte detta varma vatten direkt till skadan. Vattnet kommer att behöva cirkuleras ganska konstant för att hålla jämn temperatur. Det påverkade bihanget bör nedsänkas i 25 – 40 minuter.
Upptining är klar när delen är böjlig och färg och känsla har återvänt. När området väl har värmts upp kan det uppstå betydande smärta. Avbryt det varma vattenbadet när upptiningen är klar.
Använd inte torr värme för att värma upp igen. Det kan inte hållas effektivt vid 40,5 – 43,3 grader C och kan orsaka brännskador som ytterligare skadar vävnaderna.
När återuppvärmningen är klar ska det skadade området lindas in i steril gasväv och skyddas från rörelse och ytterligare kyla.
När en kroppsdel väl har värmts upp kan den inte användas till någonting. Det är också viktigt att delen kan hållas från att återfrysa. Återfrysning efter återuppvärmning orsakar omfattande vävnadsskador och kan resultera i förlust av vävnad. Om du inte kan garantera att vävnaden förblir varm, värm den inte igen. Bergsbestigare har gått ut på frusna fötter för att få dem återuppvärmda efter att ha kommit ut utan vävnadsförlust. När vävnaden är frusen har den stora skadan skett. Att hålla den frusen kommer inte att orsaka betydande ytterligare skador.
Särskilda hänsyn till köldskador
Om personen är hypotermisk och frostbiten, är den första oro uppvärmningen. Värm inte upp de frostbitna områdena igen förrän kärntemperaturen närmar sig 35 grader.
- Ingen alkohol – vasodilatation kan öka vätskeansamlingen
- Rökning förbjuden – nikotin som kärlsammandragande medel kan öka risken för att utveckla köldskador
- Vätskor som vit gas kan ”superkyla” på vintern (sjunka under fryspunkten men inte frysa). Vit gas avdunstar också snabbt till luften. Att spilla underkyld vit gas på exponerad hud leder till omedelbara köldskador från evaporativ kylning. Hade alltid handskar vid hantering av bränsle.
- Att röra metall med bar hud kan göra att fukten på din hud fryser till metallen. (I riktigt kalla förhållanden kan metallglasögonbågar vara ett problem). När du drar dig undan kan du lämna ett lager hud efter dig. Rör inte metall med bar hud.
Köldknölar
- Orsakas av upprepad exponering av bar hud för temperaturer under 15,5 grader C
- Rodnad och klåda i det drabbade området
- Finns särskilt på kinder och öron, fingrar och tår
- Kvinnor och små barn är de mest mottagliga
- Kylexponeringen orsakar skador på de perifera kapillärbäddarna, denna skada är permanent och rodnaden och klådan kommer tillbaka med exponeringen
Undvika köldskador och kylningsrelaterade skador
- ”Buddy system” – håll regelbunden koll på varandras ansikten, kinder, öron för tecken på frostnap/froststick
- Håll en regelbunden ”självkontroll” för kalla områden, våta fötter, domningar eller anestesi
- Om du vid något tillfälle upptäcker en förkylningsskada, stanna upp och värm upp området igen (såvida du inte utsätter dig för en större risk).
