Du kanske håller fast vid dina nyårslöften om att förbättra din kondition och matvanor, men är du uppmärksam på dina ekonomiska vanor? Om du undrar hur du ska betala av skulder och/eller vill förbättra dina utgifter och sätta dig in på en väg mot ekonomisk framgång, kan en ekonomisk fasta vara en bra idé för dig.
Vad är en ekonomisk fasta?
En finansiell fasta eller ekonomisk fasta är en kortsiktig ”finansiell rensning” som hjälper dig att få din ekonomi i form igen. Idén kommer från en bok, The 21-Day Financial Fast: Your Path to Financial Peace and Freedom. Fastan sträcker sig över 3 veckor, och några av dess huvudpunkter är att du ska:
- Betala endast för varor med kontanter
- Köp bara det du faktiskt behöver
- Håll en utgiftslogg för att spåra dina inköp
- Lär dig hur du undviker överutgifter för college
- Skapa en nödfond
För- och nackdelar med en ekonomisk fasta
Här är några av fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk fasta:
Fördelar med en ekonomisk fasta
- Fördelarna med den ekonomiska fastan inkluderar:
- Ta kontroll över din ekonomi och spara pengar
- Minska dina kreditkortsavgifter och som ett resultat, pengar skyldig i ränta
- Vinster medvetenhet om dina befintliga utgiftsvanor
Nackdelar med en ekonomisk fasta
Nackdelarna med en ekonomisk fasta inkluderar:
- Allvarliga skuldproblem kan inte lösas på 21 dagar—om du omedelbart går tillbaka till dina gamla vanor, kommer tillbaka på ruta ett
- Det kräver mycket förändring på kort tid, vilket kan vara störande för vissa
- Den fokuserar inte på positiva kreditkortsvanor, som har förmåga att höja din kreditvärdighet
4 tips för ekonomisk fasta framgång
Här är några tips för att göra din ekonomiska fasta framgångsrik:
Ha en stödgrupp: Det är viktigt att omge dig med människor som stödjer dig i dina ekonomiska mål. Så du kan behöva skapa gränser med den där vännen som alltid försöker övertyga dig om att hoppa över gymmet och istället komma över för pizza och öl. Berätta för dina vänner och familj om din ekonomiska fasta och låt dem veta hur de kan vara stödjande (dvs. inte bjuda in dig på en shoppingrunda).
Undvik ”triggers”: Var noga med att undvika triggers som kan göra att du spenderar oseriöst. Om till exempel att se influencers och annonser på Instagram får dig att vilja spendera med hänsynslös övergivenhet, överväg att ta bort appen i några veckor eller ställa in en tidsgräns för att minska din doom-rullning.
Skapa en budget: Jämför din heminkomst mot både dina fasta och rörliga månatliga utgifter. Tjänar du mer än du spenderar? Om inte, kanske du vill justera dina utgiftsvanor och enbart fokusera på det väsentliga (se nedan). Budgetering är inte en enkel metod. Det finns flera olika budgeteringsmetoder, inklusive 50/30/20-regeln, som föreslår att du lägger 50 % på det du behöver, 30 % på det du vill ha och 20 % på sparande och återbetalning av skulder, och kuvertsystemet, som har dig sätt undan kontanter i olika kuvert efter kategori och låter dig bara spendera det som finns i varje kuvert.
Fokusera på väsentligheter kontra önskemål: Oavsett vilken budgetering du använder, vill du minimera utgifterna för önskningar framför nödvändigheter. Det är stor skillnad mellan vad som är väsentligt och vad som är diskretionärt. Ta dig tid att fokusera på de saker du verkligen behöver spendera pengar på, som mat och hyra, och de saker du förmodligen skulle kunna avstå från ett tag, som tjusiga middagar ute och extraskum latte. Ta fram exemplaret av The Joy of Cooking som din gamla kollega fick dig för semestern och arbeta på dina franska presskunskaper istället.