Frågor & Svar

Ferritiskt rostfritt stål är en specifik typ av stållegering. De klassificeras efter sin kroppscentrerade kubiska struktur, vilket betyder att 1/8:e atomen är arrangerad i hörnen av enhetscellen, ansluten till en gitterpunkt i mitten av strukturen. Ferritiska stål har ferromagnetiska magnetiska egenskaper. Austenitiska stål, som uppvisar en ytcentrerad kubisk struktur, är antingen icke-magnetiska eller remanenta. Ferritiska rostfria stål är mest kända för sin utmärkta formbarhet, vilket gör dem till ett vanligt material för köksutrustning och bildelar. Egenskaper I allmänhet kännetecknas ferritiska rostfria stål av sin höga krom- och låga kol-halt. Många austenitiska rostfria stålsorter kan ersättas med ferritiska motsvarigheter om de…

Austenitiskt rostfritt stål är en typ av stållegering som är sammansatt av järn, kol, krom, nickel och andra mindre legeringar. Austenitiska stål kan delas in i två grupper: 300-serien och 200-serien. 300-seriens stål innehåller minst 8% nickel medan 200-seriens stål ersätter delar av det nickelet med billigare legeringar som kväve eller mangan. Austenitiskt är mest kända för sin korrosionsbeständighet vilket är anledningen till att de ofta används för applikationer i rostfritt stål. De utgör mer än 70 % av stålproduktionen och är också ett av de mest använda rostfria stålen, med kvalitet 304 som den absolut mest föredragna typen. Kännetecken…

Metal är ett släkte som beskriver en rad olika material som vanligtvis är blanka, elektriskt och värmeledande och framför allt hårda. Metaller är extremt olika. Faktum är att mer än 75 procent av de 118 grundämnena i det periodiska systemet är gjorda av metaller. Så naturligtvis är frågan som ställer sig till många: "Vilka är de hårdaste metallerna i världen?" I den här artikeln tittar vi på de många olika typerna av metaller, oavsett om det är grundämnen, föreningar eller legeringar, för att ta reda på vilka de starkaste och hårdaste metallerna är. Vår lista styrs av Brinell-skalan som mäter…

Legerat stål avser en typ av stål som är legerat med olika element. I teorin kan varje stål kallas legerat stål eftersom det enklaste stålet är järnlegerat med upp till 2,06 % kol. Men termen "legerat stål" hänvisar vanligtvis till stål som är legerade med andra element än kol. Den totala vikten av legeringselement kan uppgå till 50 % för att ge materialet förbättrade egenskaper såsom bättre slitageskydd eller duktilitet. Man skiljer på låglegerade och höglegerade stål. Låglegerade stål kännetecknas av sin låga mängd legeringar, som summerat utgör mindre än 5 %. Mängden element i höglegerade stål kan vara större…

Mjukt stål är en typ av kolstål som har låga halter av kol. Det är också därför som mjukt stål är känt som "lågt kolstål" eller "vanligt kolstål". Ståltyper med högre kolhalter och mycket lite andra legeringar är kända som stål med högre kolhalt (0,3 – 2 %) eller gjutjärn (>2 %). På grund av dess relativt små mängder kol är mjukt stål mer formbart och därför lättare att arbeta med än högre kolstål. Men ett sådant lågt kolinnehåll gör också mjukt stål relativt mjukt, vilket är anledningen till att härdning av mjukt stål är en populär och (relativt) enkel…

Verktygsstål är en grupp stål som används vid verktygstillverkning. På grund av sin utmärkta hårdhet, motståndskraft mot nötande slitage och deformation är verktygsstål känt för sin hållbarhet och höga temperaturbeständighet. I vissa kretsar kallas verktygsstål också för "rent höglegerat stål" på grund av deras relativt enkla lista över komponenter. Förutom kol och järn kan verktygsstål också innehålla volfram, krom, vanadin och molybden som bildar karbider i materialets matris. Till skillnad från andra stålsorter är verktygsstål alltid värmebehandlade för att förbättra de mekaniska egenskaperna. Det finns sex grupper av verktygsstål som kännetecknas av sin härdnings- och härdningsteknik. Vattenhärdande verktygsstål Verktygsstål som…

Höghållfasta låglegerade stål (HSLA) avser legerat stål som har högre hållfasthetsvärde. Jämfört med kolstål har HSLA-stål bättre korrosionsbeständighet samt större mekaniska egenskaper. HSLA-stål definieras inte av deras legeringselement eller sammansättning. Snarare avgör förbättringen av mekaniska egenskaper genom en förändring av mikrostrukturen om stål kan definieras som HSLA. Vad är höghållfasta låglegerade stål? Höghållfasta låglegerade stål ger bättre mekaniska egenskaper jämfört med kolstål. Generellt sett, kornstorleken reduceras för att minska perlitstrukturen, vilket ökar materialets sträckgräns. Typiska grundämnen som tillsätts för att uppnå detta är titan, koppar, niob och vanadin. Kolhalten i HSLA-stål kan vara allt mellan 0,05 och 0,25 % (i…

Stål är ett av de mest använda materialen inom olika industrier. Därför finns det många varianter av ståltyper som kan tjäna olika syften. En av dem är galvaniserat stål, som kännetecknas av sitt skyddande lager av zink. För det mesta är denna beläggning tänkt att förhindra vanligt kolstål från att korrodera eftersom järnet är benäget att oxidera utan någon form av skydd. Produktionsprocess av galvaniserat stål Galvanisering hänvisar till proceduren för beläggning av stål och järn med ett lager av zink. Processen är uppkallad efter den italienske forskaren Luigi Galvani , vars primära studieområde var bioelektricitet och muskelstimulering av en…

Som en allmän regel skiljer sig järnhaltiga material från icke-järnhaltiga material genom att de innehåller järn och icke-järnhaltiga material. "Järn" kommer från det latinska ordet "fer" (ferrum), som också är ansvarigt för den kemiska grundämnessymbolen Fe. Rent tekniskt betyder det att icke-järnhaltiga material också är material som polyeten, växtfibrer och trä. Denna terminologi används dock vanligtvis bara inom metallurgin för att skilja mellan metaller som innehåller järn och de som inte innehåller det. I den här artikeln utforskar vi de stora skillnaderna när det gäller mekaniska egenskaper, pris och andra faktorer. Om järn Järn i sig är, i massa, det…

Rostfritt stål används i en mängd olika applikationer. Dess utmärkta korrosionsbeständighet gör att den passar perfekt för olika industrier, såsom fordonsindustrin, livsmedelsteknik och medicinteknik. Idag finns det fem olika typer av rostfria stålsorter (austenitiska, ferritiska, martensitiska, duplex- och PH-stål), som var och en kan delas upp i flera olika stålkvaliteter. Så hur väljer man rätt betyg för ett specifikt ändamål? I vilken grad behövs korrosionsbeständighet? Rostfritt stål är redan känt för sin goda motståndskraft mot korrosion i jämförelse med kolstål. Men rostfria stålsorter är inte lika resistenta mot korrosion: vissa är överlägsna andra och passar bättre för mycket krävande applikationer,…