Frågor & Svar

Legerat stål avser en typ av stål som är legerat med olika element. I teorin kan varje stål kallas legerat stål eftersom det enklaste stålet är järnlegerat med upp till 2,06 % kol. Men termen "legerat stål" hänvisar vanligtvis till stål som är legerade med andra element än kol. Den totala vikten av legeringselement kan uppgå till 50 % för att ge materialet förbättrade egenskaper såsom bättre slitageskydd eller duktilitet. Man skiljer på låglegerade och höglegerade stål. Låglegerade stål kännetecknas av sin låga mängd legeringar, som summerat utgör mindre än 5 %. Mängden element i höglegerade stål kan vara större…

Mjukt stål är en typ av kolstål som har låga halter av kol. Det är också därför som mjukt stål är känt som "lågt kolstål" eller "vanligt kolstål". Ståltyper med högre kolhalter och mycket lite andra legeringar är kända som stål med högre kolhalt (0,3 – 2 %) eller gjutjärn (>2 %). På grund av dess relativt små mängder kol är mjukt stål mer formbart och därför lättare att arbeta med än högre kolstål. Men ett sådant lågt kolinnehåll gör också mjukt stål relativt mjukt, vilket är anledningen till att härdning av mjukt stål är en populär och (relativt) enkel…

Verktygsstål är en grupp stål som används vid verktygstillverkning. På grund av sin utmärkta hårdhet, motståndskraft mot nötande slitage och deformation är verktygsstål känt för sin hållbarhet och höga temperaturbeständighet. I vissa kretsar kallas verktygsstål också för "rent höglegerat stål" på grund av deras relativt enkla lista över komponenter. Förutom kol och järn kan verktygsstål också innehålla volfram, krom, vanadin och molybden som bildar karbider i materialets matris. Till skillnad från andra stålsorter är verktygsstål alltid värmebehandlade för att förbättra de mekaniska egenskaperna. Det finns sex grupper av verktygsstål som kännetecknas av sin härdnings- och härdningsteknik. Vattenhärdande verktygsstål Verktygsstål som…

Höghållfasta låglegerade stål (HSLA) avser legerat stål som har högre hållfasthetsvärde. Jämfört med kolstål har HSLA-stål bättre korrosionsbeständighet samt större mekaniska egenskaper. HSLA-stål definieras inte av deras legeringselement eller sammansättning. Snarare avgör förbättringen av mekaniska egenskaper genom en förändring av mikrostrukturen om stål kan definieras som HSLA. Vad är höghållfasta låglegerade stål? Höghållfasta låglegerade stål ger bättre mekaniska egenskaper jämfört med kolstål. Generellt sett, kornstorleken reduceras för att minska perlitstrukturen, vilket ökar materialets sträckgräns. Typiska grundämnen som tillsätts för att uppnå detta är titan, koppar, niob och vanadin. Kolhalten i HSLA-stål kan vara allt mellan 0,05 och 0,25 % (i…

Stål är ett av de mest använda materialen inom olika industrier. Därför finns det många varianter av ståltyper som kan tjäna olika syften. En av dem är galvaniserat stål, som kännetecknas av sitt skyddande lager av zink. För det mesta är denna beläggning tänkt att förhindra vanligt kolstål från att korrodera eftersom järnet är benäget att oxidera utan någon form av skydd. Produktionsprocess av galvaniserat stål Galvanisering hänvisar till proceduren för beläggning av stål och järn med ett lager av zink. Processen är uppkallad efter den italienske forskaren Luigi Galvani , vars primära studieområde var bioelektricitet och muskelstimulering av en…

Som en allmän regel skiljer sig järnhaltiga material från icke-järnhaltiga material genom att de innehåller järn och icke-järnhaltiga material. "Järn" kommer från det latinska ordet "fer" (ferrum), som också är ansvarigt för den kemiska grundämnessymbolen Fe. Rent tekniskt betyder det att icke-järnhaltiga material också är material som polyeten, växtfibrer och trä. Denna terminologi används dock vanligtvis bara inom metallurgin för att skilja mellan metaller som innehåller järn och de som inte innehåller det. I den här artikeln utforskar vi de stora skillnaderna när det gäller mekaniska egenskaper, pris och andra faktorer. Om järn Järn i sig är, i massa, det…

Rostfritt stål används i en mängd olika applikationer. Dess utmärkta korrosionsbeständighet gör att den passar perfekt för olika industrier, såsom fordonsindustrin, livsmedelsteknik och medicinteknik. Idag finns det fem olika typer av rostfria stålsorter (austenitiska, ferritiska, martensitiska, duplex- och PH-stål), som var och en kan delas upp i flera olika stålkvaliteter. Så hur väljer man rätt betyg för ett specifikt ändamål? I vilken grad behövs korrosionsbeständighet? Rostfritt stål är redan känt för sin goda motståndskraft mot korrosion i jämförelse med kolstål. Men rostfria stålsorter är inte lika resistenta mot korrosion: vissa är överlägsna andra och passar bättre för mycket krävande applikationer,…

Aluminiumbeläggningar, ibland känt som aluminisering är ytbeläggningar av metaller som uppvisar utmärkt korrosionsbeständighet. Processen för att producera denna beläggning kallas aluminisering, en termokemisk process som sprider aluminium in i metallytan. Det vanligaste materialet som utsätts för aluminisering är stål. Fördelar med aluminiumbeläggningar Pris: Jämfört med processer som ger liknande resultat är aluminisering mer kostnadseffektivt i praktiken. Hög sträckgräns: Aluminium är en av de mest sega metallerna på jorden. Det påverkar flytgränsen positivt. Många användningsområden: Aluminiumbeläggningar kan appliceras på mjukt stål, låglegerade stål och högkolhaltiga stål. Oxidationsbeständighet: Aluminiumbeläggningen bildar två lager som skyddar stålkärnan. På själva ytan bildas ett tunt aluminiumoxidskikt. Undertill blandas…

Passivisering är en efterbehandlingsprocess för rostfritt stål och andra metaller. Genom att ta bort fritt järn och därmed öka kromhalten i metallen, förbättrar passiveringen den naturliga korrosionsbeständigheten hos rostfritt stål. Vad är Passivisering? Passivisering är en avslutande process för rostfritt stål och andra metallarbetsstycken. Passivisering är en icke-elektrolytisk kemisk procedur som skapar ett yttre skikt av skärmmaterial. Den tar bort fritt järn från ytan genom applicering av salpetersyra eller citronsyra. Ståldelarna är alltså mindre benägna att reagera med luft och visar därför bättre korrosionsbeständighet. Som en konsekvens av att ta bort fritt järn och därför ökar kromhalten i metallen, uppnår passiveringsprocessen…

Varje steg i tillverkningen lägger till inre spänningar till metallen. Uppvärmning är en vanlig procedur för att avlasta arbetsstycket. Det finns flera värmebehandlingar för att uppnå det önskade resultatet som är differentierade av den inducerade temperaturen. Vikten av stressavlastning i metall I tillverkningsprocessen genomgår metalldelar många värmebehandlingar. Varje steg tillför stress till arbetsstycket och kan därmed lämna metallen med en kortare utmattningslivslängd. Dessutom inducerar skärning, bearbetning och svetsning inre spänningar i materialet som kan leda till förvrängningar och dimensionsförändringar. Även om det inte är möjligt att minska den inre spänningen till noll, finns det flera sätt att minimera mängden spänningar…