Boronisering av stål är en termokemisk process för att härda ytan på olika arbetsstycken. Resultatet är högre motståndskraft mot syror och temperatur, minskad benägenhet till kallsvetsning och en mikrohårdhet på 1900 HV.
Stålkomponenter kräver ofta specialbehandlingar för att fungera på högsta nivå och uppfylla kundens alla behov. Detta inkluderar till exempel ythärdningsprocesser som induktionshärdning, uppkolning, nitrering och naturligtvis boronisering av stål. Speciellt den senare processen hjälpte stål att bli ett av de mest använda konstruktions- och tillverkningsmaterialen över hela världen.
Egenskaper som tillhandahålls av borering av stål
Det bearbetade materialet gynnas på flera sätt av ythärdningsprocessen. Under processen för borering av stål diffunderar boratomer in i metallarbetsstycket för att bilda FeB och FeB2.
Dessa är komplexa borider med en tjocklek på upp till 200 µm och inga mekaniska gränssnitt mot basmaterialet. Som ett resultat är arbetsstycket försett med flera önskvärda egenskaper. Bland många andra egenskaper måste absolut nämnas mikrohårdheten upp till 1900 HV, motståndet mot höga temperaturer och syror samt den minskade tendensen till kallsvetsning. Boronisering av stål ger dessutom en reducerad friktionskoefficient på 0,4 och högre slitstyrka. Konsekvenser av borering av stålkomponenter är därför lägre drifts- och underhållskostnader.
Vanliga material för boronisering av stål
Boreringsstål är inte den enda möjligheten att härda ytan på ett järnhaltigt eller icke-järnhaltigt arbetsstycke. Boroniseringsprocessen kan tillämpas på ett stort antal olika järnmetaller, såsom verktygsstål, kolstål, låglegerade stål och flera rostfria stål. Trots detta är även icke-järnmetaller och legeringar lämpliga för denna typ av behandling, till exempel niob och titan samt legeringar baserade på dessa metaller.
Boronisering av stål är inte möjligt när blyhaltigt, återsvavlat och nitrerat stål kommer till användning. Typiska applikationer för boronisering av stål inkluderar kolvar, munstycken, kugghjul, metalltätningar, ventil- och turbinkomponenter, formar och många fler. Bland annat är fordonsindustrin, olje- och gasindustrin, textilindustrin och tillverkare av jordbrukskomponenter beroende av boronerande stål för att skapa en hård yta och en överlägsen slitstyrka.
