Högskoleprovet är en fantastisk möjlighet för dig att komma in på din dromutbildning. Högskoleprovet används som antagning på i princip alla universitet och kan hjälpa dig att komma in på en utbildning som har hög konkurrens om inte dina betyg är tillräckligt bra.
Med det sagt har du alla anledningar till att försöka prestera så bra som möjligt på högskoleprovet. Men samtidigt är provet utmanande och kräver god förberedelse och studerande.
I denna artikel går vi igenom några viktiga tips inför högskoleprovet för att prestera bättre och uppleva provtiden som mindre stressande.
När bör du göra högskoleprovet?
Högskoleprovet hålls i regel två gånger per år. En gång på våren oc en gång på hösten. Detta ger dig flera möjligheter till att prova på och arbeta för att uppnå bättre resultat på ditt högskoleprov.
Åldern på deltagarna som gör högskoleprovet varierar mycket men för att få göra högskoleprovet måste du antingen fylla minst 18 år under samma år eller ha börjat gymnasiet före 16 års ålder. Majoriteten av deltagarna som gör högskoleprovet är därför i unga 20-års åldern eftersom att det är en tid då de flesta planerar för vidarestudier på universitet och därmed vill skapa bättre förutsättningar för att komma in på sin drömutbildning.
Vi föreslår att du gör högskoleprovet så tidigt och så många gånger som möjligt. Varje gång du gör provet är en möjlighet att förbättra ditt provresultat. Och desto fler gånger du gör provet, desto bättre förberedd kommer du att känna dig och därmed få godare förutsättningar för att lyckas.
Oavsett om du aldrig har gjort högskoleprovet eller om du planerar att göra det igen bör du definitivt lägga lite tid på att förbereda dig för provet. Men hur mycket tid ska du lägga? Svaret är att det beror på.
Det finns inget rätt eller fel här. Vissa studenter tillbringar månader för att studera och förbereda sig medan andra bara förbereder sig på ett par veckor. För att bedöma hur lång tid du behöver är det en bra idé att göra gamla högskoleprov och se hur lång tid du behöver på dig för att slutföra alla uppgifter. Dessutom kan detta vara värdefullt för att få en förståelse för hur provet är utformat och vilken typ av frågor som kommer om du aldrig gjort högskoleprovet tidigare.
Genom att sedan rätta provet du gör kan du dessutom se hur du presterat och vilka områden som du skulle behöva plugga mer på.
Viss ångest och stress är normalt
Vissa elever tror att om de upplever någon provångest så kommer de att prestera dåligt. Men faktum är att det är normalt att uppleva en viss grad av ångest och stress. Ångest är en del av den så kallade ”fight-or-flight-responsen” som gör att du kan fokusera och tänka snabbare. Oc båda dessa är bra för en provsituation. Det är när stressen och ångesten blir för stor som det kan påverka din prestation negativt.
Med det sagt, istället för att försöka bli av med din ångest, håll ett mer balanserat tillvägagångssätt; låt inte ångesten leda till panik. Det bästa sättet att minska ångest och stress är att förbereda dig väl och bekanta dig med provsituationen. Desto mer förberedd man är, desto mindre stressad känner man sig. Detta är för att människor tenderar att vara stressade och ångestfyllda inför okända situationer.
Ha en plan för varje del
Högskoleprovet består av åtta delar som syftar till att testa dina kunskaper inom olika områden. Delarna är följande:
- matematik
- kvantitativa jämförelser
- kvantitativa resonemang
- diagram, tabeller och kartor
- ordkunskap
- svensk läsförståelse
- meningskomplettering
- engelsk läsförståelse
Läsprovet, skriv- och språkprovet och matteprovet har var sin nyans. Även om vissa strategier överlappar olika delar av provet vill du också utveckla strategier för varje del så att du vet hur du ska ta dig an varje avsnitt. Kanske kämpar du med motivationen när du når det sista avsnittet eller så kanske du har problem med läsförståelse.
Återigen är det klokt att göra gamla högskoleprov för att få en bättre förståelse för vilka delar som du upplever som svårast och presterar sämst på.
Gör inte frågorna i ordning
Det här är min favoritstrategi, men det tar lite övning att vänja sig vid. För att bygga upp ditt självförtroende och undvika onödig stress, svara först på alla enkla frågor och gå sedan tillbaka för att svara på de frågorna som du tyckte var lite svårare.
Bestäm snabbt efter att ha läst en fråga om du ska lösa den eller hoppa över den. Du kommer att upptäcka att när du går tillbaka för att ta dig an ”svåra” frågor, kommer vissa av dem att vara lättare eftersom du har värmt upp genom de enkla frågorna.
Vet vad som krävs för att nå dina mål
Innan du börjar studera inör högskoleprovet bör du ha en uppfattning om vilken typ av poäng du vill uppnå innan du börjar studera. Det är alltid bra att sätta upp mål och sedan arbeta sig mot dem. Ett bra tips är att titta på genomsnittspoängen som krävdes för att komma in på din drömutbildning. På så sätt har du ett mål och vet varför du gör det.
Studera inte allt på en gång
Om du är som de flesta elever i början av deras testförberedande så har du många olika områden som du kan förbättra dig inom. Det är dock bättre att du börjar i rätt ände och inte överrumplar dig själv med fakta och informaiton. Börja med att plugga på en specifik del snarare än att plugga lite av allt på en gång.
Genom att gå vidare genom de olika delarna ett i taget kommer du att se fler förbättringar i din poäng än om du sprider ut dina ansträngningar.
Identifiera retoriska frågor – läs frågorna noga
En del av provfrågorna på högskoleprovet faller under vad som skulle klassas som retoriska frågor. Detta har att göra med strukturen av frågan snarare än idéerna och informationen. Med det sagt, se till att du noga läser frågorna innan du gör dem. Det är lätt hänt när man är stressad och har begränsat med tid och bara svarar på frågan baserat på hur man uppfatta den i farten. Men det är viktigt att du verkligen har förstått frågan korrekt och faktiskt svarar på det som efterfrågas.
Fräscha upp din grammatik
Skriv- och språktestet testar inte bara dina kunskaper i grammatik, utan det utgör en stor del av det. Grammatik är naturlitvis en viktig del på högskoleprovet och därför är det ett område där du vill lägga lite extra tid att arbeta med.
Kommatecken och skiljetecken i meningar
Många elever känner sig obekväma med kommatecken och andra typer av skiljetecken i meningar som bindestreck, semikolon, kolon och parenteser. Om du är osäker på alla dessa är det klokt att plugga lite extra på dem så att du vet hur de används.
Många av dessa är utbytbara och beror på vilken mening författaren vill förmedla eller deras stil.
Memorera viktiga fakta för mattedelen
Du kan inte memorera allt, men genom att fräscha upp dina mattematikkunskaper av grunderna kommer du väldigt långt. Att memorera formler och andra viktiga delar inom matematik kan det hjälpa dig att lösa frågor snabbare och mer effektivt. Studera vanliga formler såsom pythagoras sats, pi, areor, och andra vanligt förekommande matematiska formler så kommer du att kunna lösa fler uppgifter – och dessutom göra det snabbare.
